Personlig Almanacka nummer sex.

Amanackorna som jag har använt mig utav de senaste åren (samt den som kommer att användas framöver). De två första var från den tiden då man ännu inte kunde använda sig utav egna fotografier. Extremplanerare som jag är var kan dessa almanackor i vissa stunder varit mina bästa vänner.. shit. 
 
Får lika mycket panik varje år när jag skall hitta en framsida. En bild på sig själv som man skall vara så nöjd med att man kan stå ut med att titta på varje dag i ett år, och som helst skall vara fotograferad med kamera.. Den här gången tror jag dock att jag gjort rätt val!
 
Baksidor. De ständiga problemen varje år (när jag hade Mariette på baksidan hade jag ännu inte kommit på den briljanta idén att göra collage. Snacka om den beslutsångesten. Att hitta en enda ynka bild att välja som baksida.. men jag var nöjd, vill jag minnas). Och ja, jag vet att min blåbärsbild är med på samtliga collage. Och att getingbilden är med på två. Men jag gillar de bilderna och är liksom lite stolt. Och preciiiis som jag skrev att jag misstänkte, så tog vi skitbra bilder under helgen som gick, men då var det redan försent eftersom att almanackan var beställd.. rackans bananer! Men äh! 
 
Alltså.. ja.. man kunde numera ändra färg på texten, samt bifoga emojis.. sushi var ett måste! Skrev förresten inte dit någon adress i år. Inte förra året heller, för då skrev jag min engelska adress för hand. Nu skippade jag det eftersom att jag inte har en susning om var jag kommer att bo under större delen utav almanackans tid. I det nya huset med familjen, eller i egen lägenhet? Adress:okänd. 
 
Designen på insidan.. jag vet aldrig vad jag ska ha för moldurer, jag ändrar dem varje år, men det slutar ändå med att jag aldrig använder dem.. Jag har testat allt. "Veckans humör", "veckans lista" osv. Nu fick det åter igen bli "veckans träning" och premiär för "veckans middagar".. Är för övrigt nöjd med färgerna! 
 
Jag brukar alltid ha lite randiga och rutiga slutsidor. I år valde jag nyheten med kartor. Vet ännu inte om jag gjorde rätt. Jag tycker om geografi och det händer väl då och då att man hade behövt en kartbok till hands.. även kul att sitta och titta på om man har tråkigt. Men det är faktiskt bra med lite tomma klotterpapper också, om man plötsligt måste notera någonting viktigt och inte har någonstans att skriva. Eller om man träffar en kändis och behöver autograf. Katarina Von Bredow fick ju faktiskt skriva i min senaste kalender! 
 
 
Idag landade min Personliga Almanacka i brevlådan. Helt klart den årliga höjdpunkten i postvägar. Samtliga sex leveranser har dessutom kommit bra mycket tidigare än "om cirka 14 dagar", som utlovas på hemsidan. Bra, där! I vanliga fall brukar jag sätta augusti som startmånad (då nya skolterminer börjat), men det slutar alltid med att jag går och väntar, väntar och väntar otåligt på att få börja använda den. Typ bara längtar efter att sommaren skall ta slut. Hemskt! Så i år börjar den redan i juli. Hoppas på att få klottra ner många roliga händelser framövet!  
 
 
 
 
 
Efter en skön och välbehövd promenad med Malou (både promenaden och just Malous sällskap var extremt välbehövt) känner jag mig ganska nöjd med livet. Hela förra veckan var svart, rutten, ångestfylld och med tårar som gjorde allt för att lyckas bryta sig ut ur tårkanalerna. Fram till helgen. Då vände det och den här veckan andas jag lätt och livet känns hyfsat bekymmerslöst. Mitt humör har verkligen inte varit stabilt den senaste tiden, jag har verkligen kunnat skifta från lycklig till superdeprimerad till glad till orolig och ledsen.. haha! Idag mår jag bra, i alla fall. Min skåpsgranne på jobbet, som jag brukar byta några ord med varje morgon, berättade att hon var bjuden på student nästa vecka. Jag undrade vad det var för människa som skulle ta studenten redan i maj. Grannen påpekade att det ju faktiskt är juni om några dagar. Jag tjöt rakt ut. Alltså.. ja. Idag är det exakt sex veckor kvar tills jag får semester (eller ja, jag vet ju inte ännu om det är semester eller arbetslöshet). Helt galet. Var det inte jul nyss? En gång när jag räknade var det 14 veckor kvar till semster och jag var totalt uppgiven. Det är grönt ute nu. Jag cyklar till och från jobbet. Så skönt! Låt nu dessa sista arbetsveckor vara bra och passera fort. 
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: