Vänder blad.

 
Igår började mitt nya liv. Mamma tyckte att det var ett lustigt datum att börja sitt nya liv på. En måndag (ny vecka) förvisso, men just den 22 juni. Anledning: min nya Personliga Almanacka började gälla då.

Jag vet inte riktigt vad det nya livet innebär, faktiskt. Jag skall inte sätta höga krav på mig själv, för det har jag varken lust eller ork till i dagsläget. Nu har jag gått ut gymnasiet med godkända betyg, jag har körkort och jag har fast jobb. Stora stenar som en i taget lättat på ångest och framtidsfasor. Låt mig andas lite nu. Och flytta. Det blir antagligen ingen drastisk, märkbar skillnad, men det känns lite fräscht, ändå. Lite nyårs-feeling, för er som är lite mer moderna och lever utan almanacka, alternativt har den i mobilen. Jag hoppas kunna fylla almanackan med trevliga planer och händelser det kommande året. Och rejäla galenskaper! Jag ska fasen ha kul. Jag vill kunna bläddra tillbaks i den, läsa och inte ångra sådär jättemycket. Bara lite. Lite snedsteg är okej. Jag har blivit så himla mycket bättre på att leva för stunden nu - någonting som tidigare var en omöjlighet, då jag alltid varit otroligt ospontan och konsekvenstänkande. Jag ser det som en positiv förändring. Jag tar igen allt jag missade i mitt gamla, mestadels tråkiga liv och det känns fantastiskt och helt rätt att faktiskt beté sig som en tjugoåring när man är tjugo år. Hejdå, tant-Julia, vi ses om 55 år; så tänker jag när jag kollar i min gamla almanacka. Typ. 

Förrförra kalendern var smockad med körlektionstider.. usch, jag kommer aldrig våga räkna på vad den där lilla rosa plastbrickan kom att kosta, haha! 
 
 
Annars då? Har precis varit i Gislaved och tagit en välbehövlig promenad med Malou. Jag tycker så synd om henne. Är typ skyldig henne ett besök hos någon som utför öronmassage. Finns det sådana massörer? Malou har fått stå ut med att, vecka ut och vecka in under en evighetstid, få höra mina livsbekymmer mycket detaljerat förklarade. Jag går i en hel vecka och samlar på mig så mycket tankar som cirkulerar runt i hjärnan och det är så skönt att sedan få ventilera ut allt, eller åtminstone hälften. Så att det blir plats för nytt. Eloge till Malles tålamod! Vi hade tur och slapp regn, så det var himla gött! 
 
 
 


Kommentarer
Postat av: Emmeline

"That's What Friends Are For" - Simon & Garfunkel
<3

2015-06-25 @ 07:13:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: