Träningsgalen!

Med en pose som är helt annat än spontan. Snarare våldsamt placerade armar och händer med blåmärken som börjat bildas pga. våldsamma fotografhänder pga. en Julia som inte kan följa instruktioner.. haha! (OBS! Ser inte ut såhär på träningspassen.. OBS!)
 
Livet rullar! Har sovit i Gislaved hos Julio nästan hela veckan, men nu är jag hemma över helgen.
 
Har varit och tränat på fitcamp 3/5 dagar efter jobbet, vilket känns ganska grymt. Jag är så galet stolt över att jag fortsatt med det, och ännu mer stolt över att jag älskar det. Glad att träffa mina kära vän, Sofia, så ofta! Jag har alltid hatat att träna bland folk, hatat att låta folk se mig svettas, varit livrädd att folk ska se att jag gör fel. Det är så konstigt, eftersom att jag i princip alltid annars skiter fullständigt i vad folk tycker och tänker om mig. Det är lite därför jag har valt att löpträna på egen hand, istället. Utan åskådare. 
 
Jag är superdålig för att följa anvisningar, vilket gör allting extra pinsamt. Minns bara när jag var och skulle ta lite studiobilder sommaren -11 och jag inte fattade ett skvatt när fotografen förklarade för mig hur jag skulle posera. Om någon ber mig hålla min högerarm rakt upp och spreta med fingrarna är det inte ens säkert att jag klarar av att göra det även om personen i fråga visar med sin egen kropp.. 
 
Nu vågar jag, äntligen! Jag gör fortfarande fel, men jag brukar be Sofia att hålla ett öga på mig varje gång vi byter övning, och då blir det rätt, haha. Teamwork! Och ingen tittar, trots att vi är 20-30 personer i idrottshallen. Jag tittar ganska mycket, men inte kritiskt eller kaxigt. Jag är så satans imponerad och blir så inspirerad utav varenda individ som valt att ta på sig träningskläder och som kämpar som attan under träningarna. Tjocka, smala och mulliga. Gamla, medelålders och unga. Alla är så jäkla duktiga! Jag är den enda som liger och kvider, stönar och småskriker under passen. Jag är nog även en utav dem som oftast ger upp, trots att jag är så himla envis. 
 
Nu hatar jag inte längre. Nu vaknar jag med lite bubbel i magen om nätterna. Stolthet. Jag vaknar med samma magkänsla som ett barn som fyller år, som en nykär tonåring som sover tillsammans med som nya pojkvän, som en person som vaknar första morgonen på en drömsemester.. så känner jag när jag vaknar och har träningsvärk! Hoppas verkligen att de här träningspassen kommer att fortsätta länge, så att jag får fortsätta känna mig så duktig och bra. Hade ju aldrig fått motivation och ork att göra samma grejer hemma på vardagsrumsgolvet i ensamhet, direkt..
 
Efter mycket tjat lyckades jag äntligen övertala Julio att följa med på campen, så igår var jag sjukt stolt när vi traskade iväg dit tillsammans. Vi slet hårt och hade så jäkla kul. Nu längtar jag reda tills det blir måndag! 
 
 
Samtidigt jobbar jag som en galning. Jäklar, vad jag jobbar! I tisdags slog jag in julklappar i elva timmar innan jag tillslut gav upp och lämnade tomteverkstaden. Kommer hem helt utmattad om kvällarna, vilket är bra, för då somnar jag i god tid. Dessutom är jag för trött för att orka äta massa onyttigheter innan jag somnar. Så jäkla bra, faktiskt. Missar dock lite serier som jag ska försöka kolla ikapp på i helgen. Jag jobbar hela helgen, men tänker ta lite sovmorgon imorgon. Det är jag värd! 
 

Hysteriska fjortis-Julia is back. OCH MARIETTE!!

 
I söndags fick jag veta att Mariette skall deltaga i "Melodifestivalen 2015". Hela min kropp glädjehoppade ända till månen och tillbaks.
 
Jag vet att jag har ganska mycket nya läsare, så kort sammanfattning: 2009 bestod mitt liv nästan bara utav Mariette. Och 2010. Och typ 2011. Sedan försvann hon lite från världen. Men jag lyssnar på Mary nästan varje dag, fortfarande. Jag har följt henne, varit ett galet fan. Hälsade på henne på "Idol-hotellet" i Stockholm, var på plats när hon åkte ur tävlingen, gick på första spelningen efter idoltiden, gick på i princip.. eh.. så många spelningar jag bara kunde och stod alltid längst fram med andra trogna fans. Jag har en tjock scrapbook med bilder på henne, oss, artiklar om henne. Jag känner inte till någon mer vacker, ödmjuk och grym människa. Kolla bara min Mariette Hansson-kategori som finns här i bloggen.. hahahaha, goda minnen! Ganska pinsamt att jag var så hysterisk, men så var det. 
 
I söndags kändes det som om att jag bara susade fem år tillbaks i tiden. Precis den energin och känslan fick jag tillbaks. Jag som sällan kollar på Mello taggar nu mer än någonsin! Förutom världens bästa Mary verkar det även vara en hel del andra talangfulla människor. WOOOOOHO!! 
 

Update.

Högerbilderna är så kassa.. men ni får fasen lita på mig när jag säger att jag under helgen varit i mathimmeln.. 
 
 
Nu är jag här! Glad och trött och stressad och lycklig och lite snurrig. Min helg var toppen! Jobbade några timmar i lördags och sedan tog jag bussen till Smålandsstenar där Jennifer hämtade upp mig. Sedan for vi hem till henne, jag fick äntligen testspela lite "The Sims 4". (Jag bestämde mig för längesedan för att inte köpa spelet, jag tycker att skaparna har förstört allt genom att plocka bort småbarnsfasen och låter simmarna hoppa från bebis till barn!). Kul att sitta och skapa lite simmar, i alla fall.
 
Framåt eftermiddagen satte vi äntligen igång med matlagning. Det må låta galet, men jag har längtat efter den här dagen i cirka fyra år. När vi gick Hotell-och Restaurangprogrammet tillsammans brukade vi laga örtrisotto med vitvinsås på måndagarna.. jag har saknat den maträtten sååå mycket, men det är ju lite lyxigt och avancerat, så jag har inte vågat mig på att testa på egen hand. Satt och bara njöööööt utav den delikata middagen som stod redo på bordet en stund senare, åh! Under kvällen hade vi äkta brudmys! 
 
I söndags började vi morgonen med en hundpromenad följt utav Monopol, haha, det var så längesedan jag spelade det sist! Riktigt skoj! Sedan tog jag bussen till Gislaved där jag lämnade lite väskor hos Julio och sedan blev jag upphämtad utav min kära vän Emelie! Henne har jag också saknat i fyra år.. fattar inte vart tiden tagit vägen, det är sjukt att man inte ses oftare och tar vara på tiden! Kärt återseénde, hur som helst. Vi åkte till Laxbutiken som ligger utanför Halmstad och som jag varit så sjuuukt taggad inför. Kan ju säga att det verkligen ledde upp till förväntningarna. Jag har aldrig ätit någonting godare, tror jag. Lax i alla dess former. Så fräscht! Och dessutom vettiga priser..
 
Efter laxen åkte vi vidare in till Halmstad där vi tittade på "Interstellar". Emelie är en riktig rymdfantast, så bättre sällskap till en sådan film kan man inte hitta. Kan starkt rekommendera er att se denna tre timmar långa film. Det är värt det. Vissa saker var lite komplicerade för okunniga mig, men för det mesta fattade jag grejen och jag älskade handligen. Wow! 
 
 
Summa summarum: GRYM helg! 
 
Nu jobbar jag 17 dagar i sträck, utan helgledigt, så mycket jag bara orkar och hinner. Ska även försöka träna fyra dagar i veckan. Fick ännu mer samtal om jobbförfrågningar idag som jag inte sökt. Blir helt hysterisk inombords då det känns så galet oförskämt att tacka nej till erbjudanden när man är ung och inte har någonting fast. Snart kommer jag säkert stå helt tomhänt utan jobb.. tar ju allt jag hinner med nu när jag får chansen! 
 
Vi hörs!