Två veckor.

Har aldrig någonsin gillat stora hundar. Gillar knappt hundar överhuvudtaget, förutom Caisa. Men jag är
lite hemligt kär i Lola, som för första gången kom in och lade sig på mitt rum precis. 

Gick upp med pojkarna klockan 08:30 och sedan hängde vi i parken i tre timmar. Jag kan väl erkänna att jag inte anser att världens roligaste grej är att bokstavligt talat leka med barn, så jag antog att tiden gick segare än jag trodde. Phil var chockad över att vi varit borta så länge, haha!
 
Jag trodde ju att jag hade en ensamdag med barnen, men fadern var också hemma, så vi har hjälpts åt med barn och hushållssysslor idag. En riktig grabbdag! Vet inte varför jag trivs så himla mycket bättre med pojkar/killar/män/gubbar i de flesta situationer. Storebrorsan var min största förebild som barn, jag kickade alltid ut farmor till gästrummet och sov med farfar när jag var liten, jag har mest killkompisar och jag valde att maila med Phil redan innan jag kom hit. Föredrar dock kvinnliga husdjur.. haha! 
 
Vi åt precis lite BBQ. Jag har aldrig ätit det förut, men det var gott! Kanske lite överskattat, men helt klart gott! Vi ska ha en BBQ-fest här med typ 60 personer i augusti. Fattar inte hur alla ska få plats.. 
 
 
Nu har jag varit här i två veckor. Förra året var jag i Grekland i två veckor på en solsemester med min pojkvän, allt var perfekt, så tiden gick superfort då. Nu går den i normaltakt. Jag har aldrig någonsin varit hemifrån i mer än två veckor. Känner ingen som helst hemlängtan ännu, heller. Mina värdföräldrar kommer från Irland och Nya zeeland, så de är båda noga med att berätta att det är okej att längta hem, och att de vet hur det känns att längta och att ha sina nära och kära så långt bort. Och de säger, precis som jag själv har tänkt trösta mig med när den där hemlängtan eventuellt uppenbarar sig, att om man åker tillbaks hem är allting precis som vanligt. Man kan längta hem alldeles enormt, men när man väl är hemma är allt precis som det var förut. En tråkig vardag, alla stressar runt, jobbar, huset står kvar och allt är sig likt. Lite nya byggnader för min del att se, bara. Huset på landet kommer nog att vara ganska färdigt när jag kommer hem, brorsan kommer att ha byggt ut sitt hus en aning och det sprillans nya Burger King står redan på plats i Gislaved. Tänk att jag har väntat på Burger King ända sedan ryktet började spridas för typ tio år sedan, och en vecka efter att jag lämnar landet står det på plats! Haha! 
 

Lördagskvällen.

Halvvägs in i Chile-Brasilien-matchen kom Connor upp till mig och tyckte att jag skulle komma ner och umgås. Gott tecken! Han fräser fortfarande och är otrevlig mot mig ibland när föräldrarna är i närheten, men det känns som om att han börjar gilla mig mer. Han bad mig artigt om en klippning, så nu har jag klippt båda pojkarna. 

Angela frågade vid matbordet om jag inte äter någon sås alls. Jag började förklara att jo, jag äter tzatziki "and eh.. bearnaise.. eh.. (skitsvårt att uttala och så blir jag plötsligt fundersam på om det överhuvudtaget är samma sak på engelska), that yellow sauce.. åh, jag vet inte vad det heter!", utbrister jag uppgivet med hundra procent svenska ord. Vet inte om jag snackade med familjen eller mig själv, faktiskt, men alla tittade förvånat på mig innan Phil räddade situationen och bekräftade att det heter bearnaise. (Verkligen supersvårt att uttala utan att låta totalt fjollig.. testa!)
 
Trots att vad som kändes som en lång stund hade gått stod  matchen still i poäng under både klippningen och middagen, så jag och Phil fortsatte att kolla i vardagsrummet. Hejade för fulla muggar tills jag blev ilsken av all extratid, fick överskottsenergi och gick för att sortera tvätt.. haha! 
 
 
Börjar verkligen känna mig hemma här nu. Börjar lära mig var alla saker finns (utmärkt tillfälle att lära sig var allt ska vara när man plockar ur diskmaskinen och sorterar tvätt) och hur man sköter alla hushållsmaskiner (okej, låter som om att vi bor i något radiostyrt hus, men alla tvättmaskiner, diskmaskiner och dörrlarm är ju olika, dessutom har de väldigt underliga dammsugare och skurmaskiner). 
 
 
Imorgon väntar en arbetsdag, efter att ha varit "ledig" i tre dagar.  Hjälper ju till med disk, städning, tvätt, klipper, följer med på fotbollsskola, simskola och sådär, men jag kallar det ändå för ledigt! Godnatt!
 

Den trettonde dagen.

Snart tre år sedan.. hahaha! Ikväll spelar Chile mot Brasilien, så det ska jag absolut kolla på om jag inte får någon annan plötslig uppgift. Jag bor ju faktiskt på mitt jobb! 
 
 
Idag åkte hela familjen, inklusive hunden, iväg till Connors fotbollsträning. Det var kul att sitta och titta på de spelande barnen fram tills dess att det började ösregna. Då åkte vi hem igen, jag hoppade i träningskläderna och väntade på uppehåll. Gav mig ut på en löpartur, men uppehållet höll inte i sig särskilt länge, så det blev en runda i ösregn. Förutom att man är lite orolig över mobilen, och förutom att öronen blir så blöta att hörlurarna ploppar ut, är det faktiskt så jäkla skönt att springa när det regnar. Lite lättare att andas och inte lika svettigt. 
 
Har inga storslagna planer för resten utav dagen, man blir trött utav vädret. Har hört att ni, hemma i Sverige, har det ännu värre med åska och grejer. Självklart supertråkigt för alla som har semester, men helt ärligt.. minns ni förra sommaren? Då hade vi knappt en enda regndag. Vi fattar väl alla att det inte kan bli så bra två år i rad! Får vänta in nästa sommar, sorgligt nog!