Två dagar i Oxford.

Beställde in en Guinness. Jag avskyr öl, men det är ju någonting man "måste" ha testat i England. Kändes som en mild öl och smaken försvann ganska fort i munnen = ingen kass andedräkt. Avskyr fortfarande öl, men jag föredrar Guinness före en vanlig, hederlig Carlsberg, exempelvis. 


Yo! Sushi/paradiset. 




Ursäkta min inaktiva blogg, men nu är jag tillbaks, efter lite äventyr. Igår vaknade jag klockan 05:00 och jobbade till 16:40. Sedan stressade jag in i duschen och fixade iordning mig lite smått innan Ottilia hämtade upp mig och vi tog bussen till Oxford. Oxford, ja. Ända sedan jag kom till Aylesbury har Ottilia pratat om vilket hemskt ställe vi bor på, men även om hur många vackra platser vi har i närheten. En timmes bussresa bort har vi Oxford och åh, som jag hade sett fram emot att åka dit och få se. Nu var det visserligen redan kväll och mörkt när vi kom, men vi traskade glatt in på en klubb, vilket också var någonting nytt för mig. Haha! Beställde in Cheeseburgare och Guinness i väntan på Jennie. Sedan kom deras kompis, Daniel, ihop med andra Au Pair-tjejer från andra delar av klotet. Vi hade trevligt, det var skoj att prata lite, även att jag fortfarande skäms över min engelska, haha! Framåt natten drog vi ut för att leva nattliv. Publiv. Dansliv. Inte min grej!! Men det visste jag ju. Obekvämt, pinsamt, svettigt och äckligt och omöjligt att höra annat än musik. Jag blev nog utnämnd till Oxfords mest lama person, men jag bryr mig inte så mycket. Det var nog både första och sista gången jag sprang mellan olika pubar mitt i natten. Oxford är säkerligen helt fantastiskt för en partytjej, så trots att jag avskydde det kan jag ändå rekommendera om man har vägarna förbi! Vi tog nattbussen hem 02:30 och klockan 03:58 låg jag i min säng, kall som en isbit. 

Idag sov jag länge. Sedan hann jag inte mycket mer än att vakna innan jag återigen blev upphämtad och placerad på en buss till Oxford. Jag hade nämligen organiserat en Sushi-date med mina väninnor på Yo! Sushi. Överlycklig över att ha hittat Sushi-vänner. De är ju ganska sällsynta i mina vänskapskretsar i Sverige. Jag älskar det här Sushi-stället, maten snurrade omkring på rullband och det var bara att roffa åt sig av det som såg gott ut. Laxen var den godaste laxen jag ätit. Plånboken älskade inte stället, men det sket jag faktiskt i. Sedan traskade vi runt mellan glassxafé, Primark och lite annat smått och gott. Gick 99 trappor upp i ett högt torn och kollade på utsikten. 

Ibland kan jag vara lite besviken över att jag inte är mer intresserad och kunnig inom historia. Jag är i England, ett land med hur mycket historia och kända byggnader/slott som helst och jag vet ingenting mer än att det finns en Queen Elisabeth och en Princess Diana. Någon Edward och Charles också, va? Och så känner jag ju till Big Ben och de där turistgrejerna i London, men det är i princip allt. Kanska kasst. Men det är ganska fantastiskt och faschinerande att kolla på byggnader ändå. Även om jag inte känner till dem sedan förut. 

Nu är jag alldeles galet svintrött efter dessa två dagar med mycket lite sömn. Ledig imorgon och ska snart sova, tror jag nog. 

 
 

Inväntar ett fjärde syskonbarn!



Satt och tittade på/raderade gamla bilder på facebook tidigare i veckan. Hittade den stora bilden från augusti 2010, strax innan Olivias 1-årsdag. Alltså, kolla vilken söt liten bebis hon var, och vilken vacker liten flicka hon fortfarande är! Tänk att hon har varit så liten, det känns ju som om att hon alltid har funnits, men idag är det alltså "bara" fem år sedan jag fick mitt första syskonbarn. Wow! Fick en liten chock när jag insåg att det här datumet nästa år har hon börjat skolan. Hade hon bott i England hade hon börjat redan förra hösten. 

Sedan kom lilla Wilma och Olivia blev plötsligt storasyster. 
Nu är det Wilmas tur att bli storasyster. Och min tur att bli trippelfaster!!!!

I januari smäller det, och jäklar vad jag kommer att få hemlängtan då! Får väl trösta mig med att så små bebisar har fiskminne och h♥n kommer nog inte att vara ledsen över att jag var "lite frånvarande" de första 4-5 månaderna.. Hihi! 
 

Min plats.



För någon månad sedan brukade jag sitta ner på en stor, liggandes trädstam och filosofiera på ett fält. En dag när jag var påväg till den där stammen var den borta. Snacka om besvikelse! Idag hittade jag ett helt (nästan) liggande träd, inte bara en stam. Tillbringade en stund där i den svaga solen och lyssnade på Helena Bergströms sommarprat från förra året. Blev sugen på att kolla på "Black Jack", så det ska jag göra ikväll. Ännu mer sugen blev jag att bugga till deras musik, men det kan ju vara lite svårt att bugga i ensamhet. Löpte sedan hem med Peter Settman i öronen. Ska nog bli kändisexpert när jag blir stor.