Meddelande från ett föredetta idolfreak.




Nog för att det är fem år sedan hela mitt liv bestod utav "Idol 2008". Hösten för fem år sedan var bara så sjuk när jag blickar tillbaks. En sådan galning jag var! Visste allt om alla "idoler", och campade på vinterjackan i Lobbyn på Anglais i Stockholm med ett femtiotal andra brudar som delade samma intresse, spred kärlek till deltagarna och slogs med Johan Palm de dagar jag inte satt hemma i Anderstorp fastklistrad framför teven.. haha! Så sjukt, men jag ser ändå tillbaks med ett leende. Fasen, så kul vi hade på det där hotellet. Alla småtjejer på lyxhotellet mot vakterna som gav upp, haha! Året därpå lugnade jag mig lite grann, då var det mest Mariette som gällde, och gör fortfarande. Sedan har jag knappt kollat på programmet alls. 

I år har jag dock sett de flesta fredagsfinalerna (missade nog alla auditions). Jag har väl inte lyssnat sådär supernoga och jag har inte varit extremt engagerad. Jag har hållt på Elin och Jens (Elins egna låt från förra veckan var jäkligt bra, förresten). De senaste veckorna har jag även fått upp ögonen ordentligt för Erik. Sen reaktion på en stor talang. 


Men nu är jag fasen upprörd! Jag kan bara inte förstå hur Kevin kunde gå till final, eller hur han överhuvudtaget kunde gå vidare från början. Jag vet att jag har skrivit det förut, men det tål att påpekas att Kevin kan sjunga, men han är inte jämförbar med resten som hamnade bland topp 15. Han har inte utvecklats alls, han har stulit en plats från någon annan som förtjänade den då det är uppenbart att han inte brinner för musiken så som de andra gör. Han har inte ens varit närvarande under samtliga fredagsfinaler och vissa veckor har han inte hunnit repa eftersom att han har varit iväg på fotbollsträningar. Visst, han hade kontrakt, fotbollen är väl som hans jobb, men om de andra tog ledigt/slutade på sina jobb/skolor, varför gjorde inte han också det? För han bryr sig inte! Vinner han Idol kommer festivaler, tv-program osv. vilja boka in honom åtminstone hela sommaren. Ska han då tacka nej till hälften för att istället spela fotboll? Kasst! Man kan ha två intressen, men man kan inte vara bäst på båda. Det handlar om att prioritera. 

Juryn har sågat honom i flera veckor och när man har kollat kommentarer på Idols facebooksida har typ 90% varit hatkommentarer mot honom. Jag vill inte vara hatisk, för det är trots allt inte hans fel att folk röstar på honom. Vilka är det som röstar? Småtjejer eller gamlingar som drömmer om att få bli hans svärmor? Det vet jag faktiskt inte. Men vad som är säkert är att han har gått vidare på grund utav sitt utseénde. För visst är han 
alldeles för snygg för att vara sann, inget snack om saken. Tror till och med att Laila var lite småkär från början, haha! Ikväll såg man hur hon ihop med de andra i juryn blev arg över hans sång. Vad man sett från de andra deltagarna verkar det faktiskt som om att alla är bittra över att han är kvar. Jens hade uttalat sig om det senast idag och det märks att han inte har ingått i den där "idolfamiljen" då han inte ens bott med de andra på hotellet, sällan dyker upp på bilder med dem eller kramas vid utröstningarna. Det är synd. 

Nu håller jag alla tummar och tår för att Elin kammar hem skiten, annars lär Julia från -08 komma tillbaks en sväng på fredag och bli mycker aggressiv. Haha! (Även att vi alla vet att det sällan går sådär svinbra för vinnaren vill jag inte att Kevin ska få stå där och känna den där äran). Punkt. 

Japp, var tvungen att ventilera mina känslor lite grann! 
 

Systerledig.



Idag är jag systerledig. Hemma för vård av friskt barn. Typ. Jag har bara en lektion på onsdagar, så jag tog ledigt och jobbar hemifrån.. haha! Sandra och hennes mammakompis skulle till Ullared, så Viktor hämtade mig tidigt imorse innan han åkte till jobbet. Jag och Sigge har lekt, käkat och skrattat och lyssnat på musik. Sigges nya grej är att han älskar att gå. Han tar tag i händerna på en och sedan springer han runt, runt i huset på ostadiga spagettiben. Vi går efter ett strikt schema som sandra lämnat på köksbänken. 10:40 skulle han sova i vagnen under en promenad. Han verkade inte alls trött, men jag vågade inte utmana ödet/Sandras order, så 10:39 smällde vi igen ytterdörren och minuten därpå sov han.. häftigt! Nu har han sovit i en timme, så jag spetsar öronen och inväntar ett uppvaknande, hihi! Känns mycket annorlunda med en sådan här dag. En heeelt vanlig dag för en mamma, men en myyycket ovanlig dag för mig. 

Jag har förresten två funderingar idag också: (ni kanske vet mer om bebisar än om gårdagens ketchupfundering).

1. Jag har länge funderat över vilket språk barn tänker på. Hur kan de tänka om de inte är språkkunniga? 
2. Viktor kom hem en snabbis och hämtade en grej förut, när ytterdörren rycktes upp blev Sigge förskräckt och skrek till av rädsla. Varför är barn rädda? Hur kan de vara rädda? De har ju aldrig varit med om någonting dramatiskt och inte heller kollat på skräckfilmer/efterlyst/läst eller hört om hemskheter. Hör jag ett främmande ljud är det ju liksom inte ljudet jag blev rädd över, utan vem det var som orsakade ljudet. Någon farligt gubbe? Barn vet inget om farliga gubbar.. förhoppningsvis.

Jag har även två funderingar angående bebisens liv inuti magen:

1. Var kommer navelstängen ifrån? Hur växer den fram, liksom? Hur blir det hål i bebisens mage och i mammans matsäck/moderkaka eller vart slangen nu sitter? 
2. Det är ju farligt för en människa utanför magen att vara upp-och-ner, men bebisen är ju det 24/7 de sista veckorna i magen. Varför är det inte farligt för dem?

Japp, det är mycket nyfikenhet på mig idag, minsann! Blir förvånad om någon utav er har svaret på en enda utav dem.. 
 

Saknar, saknar.



Är den första bilden över fyra år gammal? Driver någon med mig? Håller fortfarande fast vid att det var den bästa dagen i mitt liv. Topp tre, åtminstone. Typ enda ljusgnuttan under världens värsta år. 

Sitter och har lite Mariette-Marathon denna tisdagsmorgon i skolan. Det blir inte mycket musiklyssnande nu för tiden, då internet inte existerar i vår familj. Men jag har inte glömt bort Mariette, förstår ni väl. Är så kär i den här kvinnans musik och i dessa tider hade det inte suttit fel att få höra henne live igen och möjligen fixa ett nytt fotografi på oss tillsammans. Det var så himla längesedan sist, vilket är otroligt synd. Avlider nog av lycka nästa gång (som det galna fan jag är, haha!). Nu måste jag plugga vidare..