Modevisning och tvångstankar.

Låtarna som vi ska använda oss utav:


It's harispray.


You can't stop the beat.


The new girl in town.



Biljetter till mamma och Anna-Greta.

Idag har vi bara övat inför modevisningen hela dagen. Alla hade sina klänningar på sig och medans de andra övade danssteg så övade jag på att gå i klackskorna. Vår snälla lärare sydde underkjolar till klänningarna och sedan övade vi på hur vi ska gå. Efter lunchen gjorde jag och Emmy frisyrerna på varandra. Jag har gjort hennes hår tre gånger nu och börjar känna mig ganska säker, så det känns bra.

Känner ändå på mig att någonting kommer att gå snett. Jag vet att det låter helt stört och jag har bara berättat någon enstaka gång förut om min svåra tvångstanke som jag har levt med sedan jag var omkring nio år gammal. Jag har verkligen problem med siffran tre, den styr mitt liv. Jag kan inte göra någonting tre gånger, då menar jag verkligen ingenting. Jag kan inte äta tre godisar, jag måste ta två eller fyra. Jag kan inte knacka tre slag på en dörr, måste knacka några fler. Jag kan inte ta tre tuggor på en matbit, inte heller kan jag höja volymen på teven med tre "hack" och jag kände mig riktigt orolig när jag och Julio var inne på vår tredje månad och därefter det tredje kvartalet tillsammans, när han ger mig tre kyssar eller skickar tre hjärtan i ett sms osv. Jag mår skitdåligt om jag bryter mot dessa tvång.
Den här visningen kommer att bryta mot allt. Den kommer att utspela sig den tredje månaden (den sjätte dessutom, 6/2=3), jag och Emmy är par nummer tre med att gå fram och när jag ska gå helt ensam fram och visa upp mig så är jag nummer tre på tur med att göra det. Det är även tre olika låtar som vi har övat fram och sammanlagt ska vi vistas på scenen i 12 (3x4) minuter.

Jag vet att det låter skitdumt att jag tänker så. Men jag tror ändå att många utav er förstår och kanske känner igen er, för tvångstankar är vanligare än vad man tror. Dock kanske vissa tvångstankar är lite enklare att hantera än andra.